Författare: Ola Viktorsson

Vi måste få eleverna att göra egna urval som främjar ett lärande kvalitetstänkande som en byggsten för framtid:

• Välj ut 3 meningar som du tror att du har nytta av i framtiden!

Det blir så automatiskt individanpassat gratis och utan grubbel!

Din ordlista bör bara analogt, konkret och färdiga artefakter att laddas med berättelser. Bygg upp en ordlista av föremål.

Vilka ord ur Sanna Hogmans text har vi valt att lyfta med konkreta exempel. Jo:

• flöt
• flyger

Räcker det med två exempel…ja, varför inte?

Just nu är Sanna Hogman min utvalda finest selection!

Barnen använder Youtube..hemma och i skolan.

https://www.youtube.com/watch?v=w3ZmotKy1Zk

Snälla …tala om vilken arbetsbok som slår detta poetiska djuplärande koncept?

Men snälla…lyssna på sången först och förädla den pedagogiska texten didaktiskt.

Jag hittade några dunfjädrar från våra gräsänder vid sjön. Dessa tre stycken blev ett fantastiskt rum av blåsande, påklädande av bokskatan och ljuvlig ”colearning”.

Det är en vacker yta vi befinner oss på. Djupt demokratiskt! Inlyssnande.

När jag efter två besök tar fram den blå fågelboken så ropar hon skata innan vi har öppnat någon sida.

Fjäder är ett redan inarbetat begrepp! Flyger..

Vi har redan sett skatfamiljen hos grannen som bygger sina bon!

Vi jobbar mitt under måltiden…och integrerar hela tiden signaler i vårt samspel.

Det är klart att skatan ska få mat….näbben är ett självklart begrepp. Vi ska inte prata småbarnsspråk varken med barnbarn, skolelever eller nyanlända syrianer!

Jag har ett barnbarn = Natalie!

Hon ska inte utsättas för pedagogiska leksaker = humbug.

 

Vi samlär….och det är så vackert och vibrerande för mig som pedagog.

Vi börjar med skatan i den ursköna fågelboken…= bra råvaror och gedigen men urvalsstyrd kontext runt fågeln. Bara någon signal sändes ut i rummet.

Det kändes som vårvinter och dags för att plocka in lite gråsuggor. Vi gick ut och välte på lite stenar, men gråsuggorna var borta = irriterande. Så vi tog in lite löv.

Ingen brydde sig om de där löven, inte jag heller. Men…

då kommer den lovvärda djurskötaren. Han undrar vad det är i akvariet:

-Djur och löv. tror jag.

-Har ni sett några…?

-Nej!

-Men här finns ju massor…, säger han.

Han lånar lupparna som vi glömt på en hylla. Han gräver bland löven med sina fingrar.

-Här finns ju ännu fler.

-Jaja.

Denne pedagogiske magnet som inte tillhör vår grupp och som med nyfikenhetens näsa droppar in i det lärande rummet och gör sina egna upptäckter och medvetet skapar sitt eget lärande.

Eget?

Nja..han väver in klasskamrater och annat korridorsfolk som en fristående entreprenör…Det blir en vacker pilgrimsvandring varje dag.

Dropin och droput. Det är vackert!

Det finns definitivt en mättnadsgräns för hur mycket information du kan ladda en lärande bild med.

Följ med och ropa stopp när du är mätt!

 

 

Jag trodde mina elever var stjärnor på den här texten!

 

Vi hade ju:

• tränat högläsning
• plockat in ekollon
• gjort svensk-arabiska ordlistor
• haft som läxa

Men, när återvänder som förnyade läsare…ja då bottnar inte eleverna. Det är jobbigt att bli avslöjad som pedagog…lite som en kränkning.

Därför begreppet fågelbord:

Här är mening 5:

Ibland kommer nötskrikan fram till fågelbordet på vintern.

Blev bilden överladdad? Ser du duvhöken?

Är den matande fågelvännen dum eller vän till fåglarna!?

Vi gör ett test. Ropa stopp när du är mätt på info och pynt!

Minimalistiskt! Men bilden utmanar innehållet aktivt. Flyttar inte = ror sig inte alls? Texten var ju:

Nötskrikan flyttar inte utan stannar kvar i Sverige!

Hm…lite lokala resor!

Vi öppnar perspektiven…Ryssland, Afrika kommer in på scenen.

Nötväckan hittar skydd i skogen. Bland barrträd eller lövträd?

Nu snöar det…mer snö ju längre norrut!?

 

Nu blir det -20 grader…även i söder?

 

En nötskrika till uppe vid Kiruna! Vem vill du vara…varför?

Varför åker den till Finland?

Har du ropat:

– Stopp?

När? Varför?